För två veckor sedan var jag på väg hem från ett sent rudafiske, trött och sliten. Min nyköpta bil har stått på verkstaden i två månader p.g.a. att bilhandlaren troligtvis bränt en styrbox vid dragkroksmonteringen. Hyrbilen, en sportig Merca, kan vara en anledning till rudanattens missöde. Jag var relativt duktig och låg i 120 på motorvägen mellan Alingsås och Göteborg, men när motorvägen vid Partille gick till… mer motorväg, men med 80-begränsning (?), var det svårt att lätta på gasen. 120 på 80-väg resulterade i ett indraget körkort samt 4000kr böter.
Fiskeabstinensen var omedelbar och nya planer smiddes. Tjejen bor nära Härlanda tjärn varav karpfiske blev det självklara valet. Problemet är all utrustning, karpfiskets stora nackdel. Tre spön, något att ha spöna på, matta, karpsäckar, mat, dryck, beten, mäsk, dipper, riggprylar, våg, kamera, filt/stol/säng… halva förrådet ska helt plötsligt ut i skogen. Utan bil är det minst sagt en utmaning, något jag löste med en gammal postcykel!
Förutom tre lättare morgonpass efter karp förra året i en annan pöl så var det nästan 15 år sedan jag senast fiskade dessa stridsvagnar. I Härlanda hade jag aldrig fiskat innan, endast hört rykten från flera håll som talade om att sjön inte producerade annat än på natten, endast på sidan där vinden låg på och att man kunde råka ut för både droghandel och A-lagare. Ett riktigt mysställe helt enkelt.
Karpfiskare vill gärna tänka lite för mycket och tro att karparna är smartare än vad dom är. Visst kan de bete sig annorlunda i olika vatten, men det är en opportunistisk fisk som gärna äter ofta och mycket. De har dock ett beteende, oavsett vatten, vilket gör att nattfiske ofta är att föredra, nämligen att de står högt upp mot ytan när vädret är fint. Detta för att värma upp sig och öka metabolismen. Det har gjorts studier som även visar att mörka karpar som absorberar mer ljus också växer fortare, mycket intressant. Men hursomhelst hade jag inga planer på att sova över den här satsningen och således var jag orolig över att de effektiva fisketimmarna på natten, då de gärna äter bottennära, var för få.
Några dagar innan började jag med en hundpromenad runt sjön för att reka spots. Nästa hundpromenad fick spodspöt och mäskhinken följa med. Min tänkta spot var tyvärr upptagen, så jag fick motvilligt spodda ett annat swim som förhoppningsvis skulle förbli ledigt. Två punkter mäskades, en med lite sötare och ljusa boilies samt tigernötter, och en andra punkt med mörka krillboilies samt mörka pellets. Dagen efter spoddade jag punkterna igen med samma laddning. Uppskattningsvis två kilo boilies, nötter och partiklar per punkt och dag. Under kvällen riggade jag spöna samt mätte upp rätt distans för att hamna på mäskplatserna.
03:00 ringde klockan morgonen efter. Vid 04:30 var jag på plats vid swimmet, lagom svettig efter en kämpig cykeltur, och kunde rigga upp rodpod och spön bland knott, mygg och övrig ohyra. Sjön låg spegelblank och till min förvåning var mäskplatserna lugna. Inga bubblor, inga rullning.. inte ens en mört i ytan. Då jag inte hade en aning om vad som fungerar bra i sjön så riggade jag ett spö väldigt basic, endast en mörk krillboilie på ett hår. Ett andra spö riggades med en färgglad popup och det tredje med en snowman.
Morgonen gick och inget hände. Jag måste erkänna att jag blev besviken och lite brydd. När man lagt tid att spodda ordentligt så brukar resultat komma relativt omgående. Så har det hursomhelst varit där jag fiskat innan, och enligt många ska Härlanda vara ett relativt lätt vatten. Hade jag kanske mäskat för lite, så att allt redan var uppätet? Högst tveksamt.. Dagen gick och inget hända. Föga förvånande i finvädret. Dock så var jag inställd på att se någon aktivitet. Ett hopp, en rygg, näckor som vaggade av och ann. Men inget hända. Kvällen kom och min flickvän var gullig nog att ta sig till sjön med lite mat trots att hon blivit sjuk kvällen innan. Hon åkte snart hem och la sig medan jag förberedde mig inför kvällsfisket som jag hoppades skulle bli hetare. När klockan slog 23 hade fortfarande inget hänt och jag valde att packa ihop för att få några timmars sömn.
Morgonen efter ringde klockan 04:00, sovmorgon! Jag var på plats runt 05:00 och spöna åkte i omgående. Inte ett liv på mäskplatserna, men när jag satte mig ner plaskade det till ordentligt bara ett stenkast från swimmet. Jag är van vid braxenlek, och de har en tendens att plaska ganska hårt, men det är inget emot när ett par pilska karpar sätter igång. Jag kunde tyvärr inte se skådespelet då det skedde längre in i vassen, men en karp bestämde sig lyckligtvis för att simma utåt i sjön i full karriär och visa fenorna över ytan en stund. Leken pågick drygt 30-40 meter från en av mina mäskplatser vilken låg en bit ut i sjön. Jag gjorde valet att ta in popup-spöt och lägga om precis vid näckorna, strax utanför där leken pågick. Därefter la jag mig ner på en bänk och försökte få några timmars välbehövlig sömn
Jag hann inte mer än somna till innan larmen började ljuta – äntligen!! Jag tog upp spöt, justerade QD:n och kände tyngden av karpen. Swimmet jag valt var ordentligt bevuxet med näckrosor och jag visste redan innan att en drillning skulle bli nervkittlande. Mäskplatserna låg en bra bit utanför näckorna och min plan hade varit att ta det lugn i början, försöka trötta ut fisken innan jag tog in den mot näckorna, och att den förhoppningsvis inte skulle gå rakt åt sidan. Att lägga en rigg precis utanför näckorna däremot kunde bara gå på ett sätt..
Jag vet inte hur många gånger den snodde in sig i ett gäng näckor på vägen in, men att jag fick in den alls handlade mer om tur än något annat. Visserligen satt kroken bra och jag pressade den hårt för att komma igenom skogen av stjälkar, men lättnaden när den låg i håven var obeskrivlig. Att lyckas med en satsning, även om det var en mindre sådan, är vad fisket handlar om för mig. Att överkomma utmaningar som jag själv sätter upp. Vågen visade stabila 11880 gram och måttbandet 88 cm. Inte den största karpen i sjön, men en i mina ögon fantastisk fisk.
